Sjuka barn.

I Måndags morgon gick jag upp tidigt och åkte till UCLA och min engelskakurs. Där spenderade jag 2.5 timmar tillsammans med min knäppa lärare och roligt klasskamrater. Vi pratade som vanligt om allt mellan himmel och jord och ibland är det bara så skönt att få komma hemifrån och den här dagen var inget undantag. Då jag kom hem hämtade jag Dylan från skolan och sedan spenderade jag och han dagen hemma tillsammans. Han är glad och i farten hela dagen tills han på kvällen ligger i sin säng och berättar att han har ont i magen. 5 minuter senare kräks han över HELA sängen. Det är det värsta jag någonsin sett och sååå mycket kräk. Även om det varit en vuxen som kräkts så hade det varit mycket och nu var det en liten späd 3 åring. Iallafall byter jag lakan och stoppar dem i tvättmaskinen, duchar honom och lägger honom i sängen och då kräks han över hela sängen igen. Så jag lägger även dem lakanen i tvättmaskinen. Flera timmar senare har det fortfarande inte slutat och pappa Mark tar med sig honom till sjukhuset där dem säger att de tror han blivit matförgiftad och som om inte det vore nog så blev Gavin också sjuk i Måndags natt. Den natten Dylan åkte till sjukhuset vaknade inte Gavin på hela natten för att äta, i vanliga fall vaknar han var 3:dje timme. Morgonen därefter försöker jag mata honom men han vill inte äta så Joanne tar honom till sjukhuset medan jag stannar hemma med Dylan som var hemma från skolan den dagen. Idag är det Onsdag och dem har fortfarande inte kommit hem från sjukhuset. Så det är lugnt sagt mycket som händer här. Som tur är har Sandra sovit här en natt och ska sova här några nätter till, det är underbart att ha någon att prata av sig med och få stöd och tips ifrån.
   Idag var jag och Sandra på UCLA på förmiddagen och efter det har vi haft Dylan hela dagen. Vi har lagat mat, lekt i lekrummet, badat honom och mycket mer. Allt gick bra tills klockan blev fem och mamma Joanne kom hem. Då flippade Dylan ur totalt. Hon var hemma i ungefär en timme för att ducha och byta om innan hon behövde åka tillbaka till sjukhuset och Dylan skrek och grät hela den timmen. När hon sedan åkt grät han säkert en halvtimme till och då pratar vi inte om lugna snyftingar utan hysteriska gråt- och skrikattaker. Efter den halvtimmen lade han sig ned med huvudet i mitt knä och somnade på en gång, klockan var då 18.45. Så nu sitter jag och Sandra här i lugnet efter stormen och känner hur skönt det är med tystnad och hur mycket man uppskattar det efter en dag som den här!

Kommentarer
Postat av: Susanne Sjöberg

Jaa du Julia det är roligt att läsa allt som händer.

Då tänker jag på snabba svängningar sköna bilder om utflykten till Santa Barbar till nästa in lägg (Hela havet stormar ungefär).

Men du verkar lösa det kanon fint(Veckans ros till DIG).

Hade fortsatt bra gumman.

Kram susanne

2008-11-06 @ 17:00:09
Postat av: Emma car

hej vännen!

Du ser ut att ha det jätte bra, längtar tillbaka till dig! Häftigt att se kändisar, du vet ju vad jag tycker om det. massa kramar från Emma

2008-11-08 @ 05:17:00
URL: http://emmadaniel.blogg.se/
Postat av: shana

Hejsan!.. Hoppas att du mår bra.. Ha de så bra, kram / Shana



2008-11-08 @ 14:16:08
URL: http://sshana.blogg.se/
Postat av: Cissi

Hej Julia,

Hoppas allt har löst sig med sjukdomar.

Kan ju vara lite segt då.

Nu sitter man och längtar efter Daniel och Emma, och då tänker man ju på dig med. Man blir ju lite sentimental när man är vaken så här sent, men det är fullt upp i skolan så jag måste ta vara på dygnet.

Kram från oss

Cissi

2008-11-10 @ 23:17:17
Postat av: evelina

hej min älskade vän!

tack för vykortet, det var superfint och jag blev jätteglad och varm i hjärtat :)

puss&kram!

2008-11-12 @ 09:21:03
URL: http://evvis.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0