Det är tur att det iallafall finns en vuxen person jag kan prata med i det här huset!
Det är Måndag kväll och jag sitter tillsammans med pojkarna vid matbordet. Dylan äter och jag matar Gavin. Jag och Dylan pratar då han plötsligt tittar på Gavin och suckar.
J: Vad är det?
D: Jag kan inte äta nu.
J: Varför inte det?
D: Därför att jag inte kan det när HAN (syftar på lillebror) måste bajsa då vi äter. ÅH vad äckligt det är! ÅH vad det lucktar!
J: Men Dylan nu räcker det.
D: Julia, få han att sluta. Jag kan inte äta nu, det här är vidrigt!
Han tittar väldigt strängt på sin lillebror och skriker: SLUTA! Och gissa vad som händer? Gavin börjar gapskratta. SLUTA, SLUTA, SLUTA- skriker Dylan igen, högre den här gången och Gavin skrattar ännu mer. Då tittar Dylan på mig och säger: Herregud, det är tur att det iallafall finns en vuxen person jag kan prata med i det här huset!
J: Vad är det?
D: Jag kan inte äta nu.
J: Varför inte det?
D: Därför att jag inte kan det när HAN (syftar på lillebror) måste bajsa då vi äter. ÅH vad äckligt det är! ÅH vad det lucktar!
J: Men Dylan nu räcker det.
D: Julia, få han att sluta. Jag kan inte äta nu, det här är vidrigt!
Han tittar väldigt strängt på sin lillebror och skriker: SLUTA! Och gissa vad som händer? Gavin börjar gapskratta. SLUTA, SLUTA, SLUTA- skriker Dylan igen, högre den här gången och Gavin skrattar ännu mer. Då tittar Dylan på mig och säger: Herregud, det är tur att det iallafall finns en vuxen person jag kan prata med i det här huset!
Kommentarer
Postat av: Emma
hahahahaha =)
Postat av: Marina
haha härligt:) kan tänka mig att du fick lite roligt:)
Postat av: evelina
hahaha :D gud vad kul! tack för brevet, julie. fick det igår :) saknar dig! kramar
Postat av: Anonym
hahaha :D gud vad kul! tack för brevet, julie. fick det igår :) saknar dig! kramar
Trackback